vilket väljer du;
att bli ihågkommen, att vara någon, sticka ut från normen. inte bli ihågkommen som den vackra tjejen med massor med vänner, hon som verkar ha ett perfekt liv. nej, att folk kommer ihåg dig som den konstiga, hon som har konstiga kläder eller hon som skrattar så himla högt.
eller, att inte fastna på någons näthinna. bara glida förbi. inte vara någon speciell...
det är lite svårt för mig att sitta här och skriva ner det i ord, men det har surrat omkring i mitt tankeomlopp. vilket man väljer. att åtminstone synas, kanske som något annorlunda, men är det inte bättre än att inte synas överhuvudtaget? det är det jag vill komma fram till. är det inte bättre än att vara grå? är det inte något positivt att när folk ser en så är det något annorlunda, eller att dom tänker "där kommer hon"...
ibland vill jag bara hoppa in i strömmen. där kan man gömma sig bakom alla andra som ser ut likadant. det är inte så att min hudfärg är grön. jag är vanlig. men i dagens samhälle och staden jag lever i så behövs det inte alls särskilt mycket för att sticka ut. man delas in i olika fack. jag vill inte tillhöra något fack. jag vill bara vara mig själv.
tonårsföräldrar?? jag vill inte vara fördomsfull. men borde man få barn när man är ett barn? sedan tycker jag inte man kan döma utifrån tonårsförälder, utan det är helt från person till person. det finns 17åringar som är ansvarsfullare än 30åringar! de kan ta ansvaret och bara en stabil och tillitsfull förälder för sitt barn. MEN är det inte synd om tjejerna? som blir tvungna att offra sig och vänja sig i så unga år att prioritera ett annat liv före sitt eget i alla val. man måste väl få vara lite egoistisk när man är tonåring? annars kanske man får ett flipp och bara tänker på sig själv när barnet växt upp.
bara lite tankar. måste ju leva upp till bloggens namn :) /x
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar