Igår var jag på banken. Jag ville få att av mina konton hävda från överförmyndare.
Två män varav en ung och en gammal titta och säger att det inte finns några konton som har överförmyndare.
Men eftersom jag kollade bara några dagar innan och kunde då inte röra mina pengar sa jag att det finns det visst. Men jag får till svar; det är inget att oroa sig för lilla vän det kommer att hävas när du är arton. Jag börjar bli lite otålig eftersom de har min legitimation i handen och borde då se att jag är över arton. jag säger det.
Men får åter igen som svar från den gubben; det är inget att oroa sig för gumman.
Den yngre tittar på mig lite smått förstående. "han är konstig"
Tack för hjälpen gubbjävel.
Varför lilla gumma han mig? Jag är ingen lilla gumma. Speciellt inte för en gammal bankgubbe. Och varför tog han mig inte på allvar?
För att jag är ung och kvinna?
Eller för bara för att jag var ung.
Det känns som att om någon av mina manliga vänner i min ålder hade kommit dit med exakt samma ärende hade blivit bemötta som en vuxen människa, och inte blivit kallad lilla gubben.
dra åt helvete jävla läspade gubbjävel!
Men bara för att detta inlägget inta ska vara så argt lägger jag upp en video med en av årets bästa låtar.
Den kommer att spelas flitigt i mina öron i sommar.
In the sun med She and Him
kärlek
Q
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar