flytta. packa ihop sina saker, kasta sånt som man inte har behov av, landa på ny destination och börja om. det blir ju en naturlig nystart. man lägger något bakom sig och sår ett nytt frö på ett nytt ställe, hur nära eller hur långt bort det är, en kilometer eller hundra mil.
men det är fullt av vemod också.
idag är faktiskt första gången jag flyttar på sisådär 17 år, och då var jag så liten så jag reflekterade nog inte så mycket över det då. jag har bott i detta stora huset sedan dess.
och nu är det dax att säga haaaaa de! det man äger, sakerna och tingen, dom betyder ingenting egentligen, man är alltid tomhänt, kärleken är det allra viktigaste. men det är ändå minnena som sitter i dessa väggarna. mina blommiga tapeter, min klottervägg där jag skrivit bra låttexter och satt upp festivalbilder och andra roliga foton. det sitter även en massa dåliga minnen.
det är bittersweet.
tror detta kan bli riktigt jävla bra.
nu ska jag fortsätta packa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar