hönor och stockholmare

X inlägg om djuren som blir dödade varje år för att de ska kunna bli en fin och saftig söndagsstek fick mig att tänka på ett barndomsminne.

Den var sommar jag var kanske åtta eller ni år gammal. Mina dåvarande grannar hade då höns som gick fria i deras trädgård.

Och där jag bor, bor också många sommargäster, några från Stockholm.
När dessa barn såg hönorna picka på gräsmattan utbrister ett av de "titta en höna, och den LEVER!"

Jag som är ett landbarn tycker detta var väldigt konstigt. Då jag har växt upp med hönor som sparkat mig på benen.

Det får mig att tänka; att vissa barn vet inte ens att djuren lever innan dom läggs framför en på tallriken.Berättar vuxna inte det för sina barn. Är det bara för att det är för hemskt för barnen att veta?

Jag tycker att detär för hemskt för alla att veta.
Och det ska inte vara en hemlighet, att djuren lever precis som vi, fast de plågas när de är på väg till just din tallrik.

våriga hälsningar från q